Omedvetna förväntningar

Tron kan försätta berg! Förväntningar påverkar hälsan, beteendet, varseblivningen och även själva upplevelsen av det man gått och väntat på. Tro det eller ej. Fenomenet kallas förväntanseffekt, inom vården placeboeffekt. Men finns det omedvetna förväntningar och om så – utövar de samma kraft?

Victors gubbe

Tankekraft

Förväntanseffekter


Faktaruta placebo

När en läkare jag gillar ger mig ett piller och med övertygelse säger: ta det här så försvinner värken. Ja då är chansen stor att värken försvinner – även om det är ett verkningslöst ”sockerpiller”.

Får jag reda på att den giftgröna osmakliga drycken framför mig kommer dämpa mitt överaktiva immunförsvar – så blir
det så. Manfred Schedlowski, professor och forskningsledare på universitetet i Düsseldorf i Tyskland har kunnat mäta samma effekter på immunförsvaret som aktiva inflammationsdämpande läkemedel har. Hjärnan sänder signaler om vad som ska ske till hypotalamus (Se Ord&Begrepp) som i sin tur förmedlar informationen vidare till immunförsvaret i lymfkörtlar och mjälte. 

Det börjar visa sig att allt fler sjukdomar som exempelvis depressioner, vissa magproblem och smärttillstånd i många fall kan behandlas med placebo. Tidskriften Nature Reviews har nyligen sammanfattat de senaste årens forskning i ämnet.

”Det där kommer göra ont”-effekten

Mindre känd är placebons elaka tvilling, noceboeffekten, som uppstår när det finns negativa förväntningar. I en studie från 2010 jämförde forskare skillnaden i upplevd smärta hos kvinnor som skulle få en spruta. Den ena gruppen fick höra ”du ska nu få lokalbedövning som gör att du kan slappna av under operationen”. Den andra gruppen fick höra ”sprutan kommer kännas som ett kraftigt getingstick, men detta är den värsta delen av operationen”.

 

Det visade sig att nålsticket gjorde betydligt mer ont i den senare gruppen. Tron att en behandling kommer öka smärtan ökar kortisolnivåerna i kroppen, vilket startar en serie händelser som påverkar smärtupplevelsen.

I en nypublicerad studie i Intentional Journal of Health Policy and Management har en pakistansk forskargrupp analyserat hur läkare (120 st) formulerar sig när de pratar med sina patienter. Det visade sig att de ofta använde negativa ord i sin beskrivning av behandlingen utan att tänka på det. Läkarna själva var väl medvetna om att deras ordval kunde skapa en placeboeffekt, men de var mindre varse att samma gäller för noceboeffekten!

Snabbare, säkrare och smartare

Placebo och nocebo är effekter av hjärnans svar på kontexten, det vill säga på hela det sammanhang som individen befinner sig i. Förväntningar handlar nämligen om allt det där andra; om vitt skilda saker som individens historia, vad man lärt sig och hur man lär sig, om den sociala miljön och om förmåga att känna tillit.

Men placebo och nocebo spelar en roll även utanför vårdsituationen, då kallas de för förväntanseffekter. När vi förväntar oss ett visst resultat, beter vi oss omedvetet, eller medvetet, på ett sätt som gör att det leder till det förväntade resultatet. Vi vet till exempel att lärare som tror att en grupp elever är högpresterande omedvetet skapar en bättre inlärningsmiljö, vilket i sin tur leder till att eleverna presterar bättre. Placeboforskaren och professor emeritus Irving Kirsch, Harvard University, har i en artikel sammanställt studier som avslöjar hur förväntningar och antaganden påverkar kognition och prestation.

Sprinter

Forskning visar att elitidrottare springer fortare när de tror att de fått ett prestationshöjande piller men som i själva verket är ett sockerpiller.

Försökspersoner som fick testa ett nytt fysiskt träningsprogram och fick höra att programmet även var designat för att förbättra deras självförtroende fick ett bättre självförtroende. Detta till skillnad från kontrollgruppen som körde exakt samma program men där det inte nämndes något om självförtroende. De påverkades inte alls i detta avseende.

I ett annat försök blev hälften av deltagarna tillsagda att sniffa på en parfymerad bomullstuss, vilket skulle förbättra deras kognitiva förmåga, den andra halvan fick höra att ämnet de sniffade skulle försämra deras förmåga. Alla genomgick samma kognitiva test före och efter sniffet. Och mycket riktigt – testresultaten avslöjade att det blev precis så som de förväntade sig!

 

Personer som drack två olika sorters öl, en med vinäger i och en utan, föredrog den med vinäger i om de inte fick reda på att det fanns vinäger i ölen förrän efteråt. Men de som fick veta detta innan de drack ölen, tyckte inte om vinägerölen.

Subliminal påverkan skapar omedvetna förväntningar

Förväntan får alltså fysiska och psykiska effekter när vi är fullt medvetna om vad vi förväntar oss och när vi har en övertygelse om hur det kommer att bli. Men hur är det med omedvetna förväntningar?

Svenska forskaren Karin Jensen, vid Karolinska Institutet, har undersökt detta i en fiffig försöksdesign. Forskarna använde sig av subliminal påverkan, dvs man exponerar personen för en bild så snabbt att personen inte hinner bli medveten om det. Bilden går till synes ”spårlöst” förbi. Men har den satt sina spår trots allt?

I ett experiment utsattes deltagarna (47 st) för en starkare och en svagare smärta vid två olika tillfällen. Samtidigt exponerade man personerna subliminalt för två olika ansikten – ansikte 1 i samband med den starka smärtan, ansikte 2 i samband med den svaga. Deltagarna var alltså omedvetna om att några ansikten hade blixtrat förbi. I nästa steg utsattes alla deltagare för mellanstark smärta vid två tillfällen, samma smärtstyrka vid båda. Först i samband med subliminal presentation av ansikte 1 och sedan ansikte 2. 

Resultatet visade att deltagarna tyckte att den medelstarka smärtan kombinerad med ansikte nr 1 gjorde mer ont än exakt samma smärtstimulus kombinerad med ansikte 2. Utan att deltagarna var medvetna om det förväntade de sig ändå en starkare smärta när ansikte 1 visades subliminalt – och det blev också deras upplevelse. Trots att smärtan var exakt densamma.

Liknande effekter har även visats i forskning kring det amerikanska rättssystemet. Domare ska vara neutrala och tillsammans med juryn ta beslut utan fördomar. Men studier visar att domarens förväntningar på en dom är kraftfulla nog att kunna förutse juryns kommande utfall. Domarna kommunicerar alltså, ibland medvetet och ibland helt omedvetet, sina antaganden till juryn, som inte heller är varse att de påverkats.

Förväntningar och antaganden har en väldig kraft över hur vi tänker, känner och agerar. De påverkar hjärnan ända ner på minsta signalsubstansnivå. Gränser och underliggande mekanismer för dessa effekter är ett fascinerande pussel som det behöver forskas mer på.

Källor

Wager & Atlas, Nature reviews, 2015
Ashraf et al. Intentional journal of health policy and management, 2014
Michael R, Garry M & Kirsch I, Current directions in Psychological Science, 2012
Jensen K et al. Cerebral Cortex, oktober 2015

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
17 mars 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Hur låter VD:s självprat?

Självkontroll, värderingar och identitet

Mindset – uppdaterat