Ögonkontakt har kraft

Ögonkontakt gör gott på olika sätt. Vill du föra ut ditt budskap så titta personen i ögonen. Det bygger även självkännedom och självkänsla.

Kognition

Kommunikation


 

ogon

... Ögonkontakt påverkar vår uppfattning om andra människor, förstärker vårt ansiktsminne och gynnar samarbete.

Ögonkontakt mellan människor har länge
betraktas som grundläggande för kommunikation
och social interaktion. Bland djur
väcker ögonkontakt ofta negativ respons
då det är ett tecken på hot. Hos människan
är ögonkontakt förknippat med något
mer positivt. Spädbarn börjar söka ögonkontakt
redan två dagar efter födseln.
En mängd studier har visat att ögonkontakt
påverkar vår uppfattning om andra
människor, förstärker vårt ansiktsminne
och gynnar samarbete. Att se en annan
människa i ögonen tycks ha betydelse för
hur vi uppfattar budskap, hur vi uppfattar
oss själva och dessutom påverka själva
hjärnans aktivitet!

Den sociala hjärnan aktiveras
Forskare har funnit något som de kallar för
”ögonkontaktseffekten”. Fenomenet innebär
att ögonkontakt påverkar kognitionen.
Ett antal fMRI-studier har visat att ögonkontakt
påverkar aktivitet i hjärnområden
som är kopplade till den sociala hjärnan.
Där ingår ventromediala prefrontala cortex,
gyrus cinguli och amygdala (se O&B).
Områdena bildar ett nätverk som är
specialiserat på att tolka social information
som ansiktsuttryck, blick, mentalisering (se
O&B) och empati.

Ögonkontakt påverkar språkförståelse
I grupp signalerar blicken vem talaren riktar
sig till. Men vad händer med de andra?
Påverkas förståelsen hos dem som inte blir
direkt tilltalade med blicken?
I en ny studie ville en forskargrupp från
Max Planck-institutet i Nederländerna undersöka om ögonkontakt spelar roll för
språkförståelsen. Resultatet bekräftar tidigare forskning som visat att åhörare som inte är direkt adresserade av talarens blick förstår informationen sämre än personer som talaren
tittar på.

SÅ HÄR GJORDE MAN

32 personer deltog i studien. En kvinnlig skådespelare videofilmades när hon läste upp 160 korta meningar som samtliga refererade till ett objekt ex ”han föredrar laptopen”, ”hon letar efter nyckeln”. Varje mening lästes upp med och utan gestikuleringar. Gesterna gav information om objektets form, storlek eller funktion och utfördes i samband med meningens substantiv. Dessutom spelades varje mening in när skådespelaren antingen tittade rakt in i kameran eller vände bort blicken från kameran som om hon talade till någon annan. Deltagarna trodde att det satt en annan person i samma rum som kvinnan i videon och att hon fått i uppgift att ibland vända sig mot den personen och ibland mot den verkliga deltagaren genom att titta in i kameran. Efter varje videoklipp visades två bilder varav den ena föreställde objektet från klippet och den andra ett objekt som inte hade med klippet att göra. Så snabbt som möjligt skulle deltagarna genom en knapptryckning säga vilken av bilderna som stämde överens med talarens meddelande. Man mätte reaktionstid och antal korrekta svar. Resultaten visade att det var lättare för deltagarna att para ihop rätt bild med rätt mening när skådespelerskan tittade in i kameran – dvs när de hade ögonkontakt. Språkförståelsen tog betydligt längre tid när blicken var riktad mot någon annan.

 

Det intressanta var att det inte var någon
skillnad i reaktionstid när talaren vände
bort blicken men samtidigt använde sig
av gester för att understryka sitt budskap.
Gester tycks alltså kunna kompensera för
bristande ögonkontakt och underlätta
förståelsen hos åhörarna. Forskarna tror
att detta kan förklaras av att det skapas en
förstärkt representation i hjärnan när vi
har tillgång till flera informationskanaler.
Den förstärkta representationen underlättar
förståelsen av budskapet.
Studiens resultat ger insikt om att vår
blick påverkar hur mottagaren uppfattar
det vi säger. Gestikulering i ett samtal
är viktig eftersom gester understryker
budskap som annars lätt kan missas när
talaren riktar sig mot någon annan. Detta
kan vara intressant att ha i åtanke också
när man ska tala inför grupp. Det är även
tänkvärt vid telefonsamtal där man inte
alls kan se sin samtalspartner, för att inte
tala om kommunikation via sociala medier.
I en chat har vi inte tillgång till vare
sig blick, tal eller gester – inte konstigt om
missförstånd uppstår.

Ögonkontakt ökar självmedvetenhet
Det råder inga tvivel om värdet av
ögonkontakt när det kommer till kommunikation och överföring av budskap.
Men kan det vara värdefullt av andra skäl?
En fransk forskargrupp menar att man
hittills förbisett en grundläggande funktion
av ögonkontakt – ögonkontakten adresserar
det egna jaget. Utöver att initiera
kommunikation, indikerar ögonkontakt
att vi är i fokus för en annan persons
uppmärksamhet. En grundläggande effekt
av ögonkontakt borde därför vara ökad
självmedvetenhet. Självmedvetenhet antas
nämligen öka närhelst en person stöter på
ett stimulus som påminner om en själv. I
en nyligen publicerad studie undersökte de
franska forskarna om ögonkontakt förstärker
självmedvetenhet.

 

SÅ HÄR GJORDE MAN
Varje försöksperson fick sitta framför
en datorskärm som visade antingen ett
ansikte eller ett kryss. Ibland etablerade
ansiktet ögonkontakt och ibland
tittade det bort. Därefter visades en
bild avsedd att väcka antingen positiva
eller negativa känslor, t ex en bild på en
stor giftspindel eller en härlig naturbild.
Därefter skulle deltagarna gradera hur
stark deras emotionella reaktion på
bilden blev. Samtidigt mättes deras
fysiologiska reaktion. Den fysiska reaktionen
och den subjektiva upplevelse
jämfördes sedan. Det visade sig att den kroppsliga reaktionen och den subjektiva upplevelsen stämde överens i större utsträckning när försökspersonerna haft ögonkontakt. Självmedvetenheten var alltså
större än när de inte haft ögonkontakt
eller istället sett ett kryss.

Resultatet visar att kroppslig självmedvetenhet
förstärks när man får ögonkontakt. Forskarna föreslår att ögonkontakt framkallar detta genom att förstärka den självfokuserade uppmärksamheten hos människor.
Ögonkontakt lägger alltså inte bara grunden för mänsklig kommunikation, det tycks även förstärka ens egen uppmärksamhet på det egna jaget och stimulera till självreflektion.

Källor
Holler, J., Schubotz, L., Kelly, S., Hagoort, P., Schuetze,
M., & Özyürek, A. (2014). Cognition, 133(3), 692-697.
Senju, Atsushi et al. Trends in Cognitive Sciences ,
Volume 13 , Issue 3 , 127 – 134
Baltazar M, Hazem N, et al. Available from:
ScienceDirect, Ipswich, MA. Accessed May 12, 2015.

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
1 februari 2014

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Den sociala hjärnan utmanar ledarskapet

Stress och mindset

Det kostar på att scrolla