Naturen gör gott

Att vi mår bra när vi vistas i naturen är det få som bestrider. Men kan ”grön terapi” göra oss friskare? Ja, det verkar så. Två forskare inom miljöpsykologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp har gjort den första systematiska genomgången av befintlig forskning.

Tanken om biofili födde grön terapi

Naturen som rekreationskälla har fått allt mer uppmärksamhet. Frågan om det var möjligt att använda naturen för behandling av sjukdomar adresserades för första gången för snart 30 år sedan (Wilson EO, 1984). Wilson lade fram hypotesen om biofili; ”en medfödd känslomässig anknytning mellan människan och andra levande organismer”, vilken initierade en mängd ny forskning om den eventuella nyttan med kontakten människa och natur. En del av biofilin handlar om de terapeutiska fördelar som naturvistelse kan föra med sig, medan landskaps- och miljöpsykologer är intresserade av vad naturliga miljöer kan erbjuda för att minska stress och mental trötthet och därmed bidra till bättre folkhälsa.

I denna systematiska genomgång av litteraturen fann man att sk naturassisterad terapi, exempelvis trädgårdsterapi och vildmarksterapi, kan ha betydande effekter på psykologiska, sociala, fysiska och intellektuella mål för vissa patientgrupper. Fyra av sex studier med mycket hög kvalitet visade positiva resultat och två visade ingen skillnad. Förbättringar sågs hos allt från fetma till schizofreni. Inga negativa biverkningar av behandlingarna kunde påvisas.

Författarna konkluderar att en förvisso relativt liten men vederhäftig forskning stöder att naturassisterad behandling är effektivt och därmed motiverat som en resurs för folkhälsan.

Källa

Annerstedt M et al. Public Health 0:1-18, 2011

Fraktaler gör gott - de framkallar lugnande alfa-vågor

”Clouds are not spheres, mountains are not cones, coastlines are not circles, and bark is not smooth, nor does lightning travel in a straight line”. Orden är matematikern Benoit Mandelbrot (1924-2010), världsberömd för sitt arbete med fraktalgeometri. Hans livsverk handlade om att beskriva naturens former alltmer precist. 1975 myntade han uttrycket ”fraktaler” för den råa men strukturerade form han såg överallt.

Fraktaler består av mönster som återkommer i allt mindre och mindre skala i en oändlig komplexitet (se bilden), vilka fascinerat forskare och konstnärer. Fraktalmönstrets komplexitet anges av D-värdet. Ett D-värde nära 2 innebär hög komplexitet och mycket mönster i bilden medan ett lågt D, nära 1, innebär glesare mönster.

När en grupp försökspersoner fick titta på bilder med och utan fraktaler, antingen i naturen förekommande eller matematiskt framtagna, föredrog 113 av 120 fraktalbilderna, vilket bekräftar deras kraftfulla estetiska dragningskraft. Den största dragningskraften finns i fraktalmönster med ett D-värde på mellan 1,3-1,5.

Forskarna blev nyfikna på varför. I en annan studie mättes personernas EEG (elekroencephalogram) medan de betraktade olika fraktalbilder. Fraktaler med D=1,3 inducerade det största EEG svaret som kännetecknades av alfa-vågor över pannloberna. Alfavågor förknippas med ett vaket men avslappnat tillstånd.

Källa

Taylor R. et al. Frontiers in Human Neurosci 5:60: 1-13 2011

fraktal

Hjärnans internkommunikation bättre av lugna naturbilder

Stillhet kan beskrivas som kognitiv tystnad i kontrast till det energikrävande mentala processande som är typiskt för dagliga aktiviteter. Det är välkänt att naturliga miljöer framkallar känslor av lugn. Nu visar forskningen med hjärnavbildningsteknik att det är sant. Försökspersoner som tittade på en bild av en lugn strand upplevde större lugn och fick samtidigt förbättrad kommunikation mellan olika delar av hjärnan än de som tittade på en bild föreställande en trafikerad motorväg. Detta trots att bakgrundsljudet var exakt samma; ett dovt brus som kunde tolkas antingen som vågbrus eller trafikbrus. Detta är den första hjärnskanningstudie som gjorts vad gäller hur människan påverkas av naturscenerier.

Källa

Hunter MD et al. Neuroimage 53: 611-618, 2010

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
1 februari 2014

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Missbruk på jobbet

Omega 3

Skärmljus påverkar melatoninet