Kraften av en varm kopp kaffe

En varm kopp kaffe i handen och vips! känner vi värme och tillit till vår nästa. Även om vi har en främling framför ögonen. Hur är det möjligt? Är det så att den omtalade ”Swedish fika paus” bygger varma tillitsfulla relationer mer genom den varma drycken än genom samtalet? Ja – det verkar som om vi kan lita på kaffe.

christiana-rivers-466086

Kognition

Personperception


Modern forskning inom personperception, det område som handlar om hur vi uppfattar och bedömer andra personer, lyfter fram vikten av mellanmänsklig värme.

Laurence Williams, professor i marknadsföring vid Leeds School of Business, blev intresserad av att studera omedvetna beteenden när han som student insåg att många av de val vi tror att vi gör medvetet, egentligen styrs av faktorer som är utanför vår kontroll. Han har, tillsammans med professor John Bargh från University of Yale, genomfört en rad studier som visar att fysisk värme faktiskt påverkar hur vi uppfattar och behandlar varandra. De inledde med några enkla beteendestudier och har nyligen undersökt fenomenet i magnetkamera.

Varseblivningen förändrades av dryckens temperatur
En grupp försökspersoner fick hålla en mugg med kall dryck och en annan grupp en mugg med varm dryck, alltmedan de promenerade till Barghs laboratorium. När de kom fram blev de ombedda att utvärdera personligheten hos en för dem okänd person. De som hållit i den varma drycken uppfattade främlingen som en ”varmare” person än de som hållit i den kalla. Med ”varmare” syftade de på mer generös, socialt lättillgänglig och med bättre värderingar.

I en annan studie fick försökspersonerna välja mellan att ge en present till en vän, eller att behålla den själv. Innan de valde fick de hålla i antingen en kall eller en varm ”riskudde”. Det visade sig att de som hållit i den varma var mer benägna att ge presenten till en vän, medan de som hållit i den kalla var mer benägna att behålla presenten för egen del! Intressanta resultat som gav mersmak. Bekräftelse med fMRI behövdes också.

Tillit och fysisk värme

Williams forskningsfokus inom marknadsföring är egentligen tillit och hur man bygger relationer människor emellan, framför allt mellan företag och kund. Upplevelsen av tillit spelar här en avgörande roll, dels för hur vi bedömer varandra i arbetssituationen, dels för vilka beslut vi sedan kommer att ta när det gäller denne.

Forskarna ville testa om känslan av tillit också hade samband med de temperaturreglerande systemen. De gjorde nu en mer utförlig studie som inkluderade hjärnavbildning med magnetkamera.

Trettio deltagare informerades om att de skulle få utföra två separata uppgifter. Först skulle de utvärdera en konsumentprodukt. Sedan skulle de få spela ett online-spel.

Deltagarna fick hålla i en varm (41 grader) eller kallare (15 grader) riskudde. De anade inte den bakomliggande frågeställningen, utan uppgiften löd:

”Vi vill att du ska bedöma denna produkt. Det är en terapeutisk riskudde. Håll den i 10 sekunder och svara på 10 frågor.”

On-line spelet handlade om tillit (Berget al, 1995) och spelades i 15 rundor. Varje spel hade två delar, en beslutsdel och en resultatdel. De skulle investera pengar till- sammans med en okänd förvaltare. Spelet avslöjade om investeraren/försökspersonen litade på förvaltaren eller ej.

Det visade sig att de som ”primats” med kall påse i handen investerade mindre pengar (p=0.003) och litade mindre på sin anonyme partner än de som primats med varm påse.

Temperaturen på riskudden var den avgörande faktorn och kunde alltså förutsäga hur mycket pengar de skulle investera. Vilken mekanism låg bakom detta?

forts.


Insula

Forskarna misstänkte en struktur som heter insula, som har med kroppens balans, den så kallade homeostasen att göra. Insula ser till att kroppen inte är för varm, för kall, för uttorkad eller för salt, att det finns syre och näring. Insula kontrollerar och upprätthåller homeostasen.

Bud Craig vid the Atkinson Research Laboratory, Barrow Neurological Institute, i Phoenix har också genomfört banbrytande studier på insula och dess funktion. Han menar att insula skapar kroppsmedvetenheten vilket leder till upplevelsen av mitt ”materiella jag”. Men även känslor uttrycks i kroppen. När vi reagerar känslomässigt, antingen på omvärlden eller på inifrån kommande stimuli, så startar det fysiologiska processer i kroppen och det är dessa som känns och tolkas. Därför menar Craig att insula även deltar i skapandet av vår självmedvetenhet. En ökad kroppsmedvetenhet leder till en ökad självmedvetenhet och upplevelsen av oss själva som individer. Det finns alltså en koppling mellan hur vi vet hur vi mår, och hur vi vet vem vi är.

Genom att titta på försökspersonernas hjärnor i magnetkamera kunde Williams & Bargh konstatera att det var just insula som var inblandad, både när gäller temperatur och tillit.

... abstrakta psykologiska och sociala föreställningar, hur vi tänker och känner, uppstår ur grundläggande fysiska upplevelser av värme och kyla.

 Hjärtevärmande texter i fMRI

Forskningsområdet kallas ”embodied cognition”, förkroppsligad kognition. Naomi Eisenberger, forskare inom social neurokognition vid University of California, har med magnetkamerabilder upptäckt andra så kallade ”överlappande” system i hjärnan. Social smärta, att känna sig utfrusen, mobbad eller övergiven, aktiverar samma nervceller i hjärna som de fysiska smärtsystemen gör. Och när hon gav försökspersonerna smärtstil- lande paracetamol mildrades deras känsla av utanförskap. Att känslor smärtar är alltså sant.

I en alldeles nypublicerad studie har nu även Eisenberger undersökt överlappningarna mellan fysisk temperatur och känslomässig ”temperatur”. Hon ställde sig frågan varför vi använder ord som ”hjärtvärmande” och att ge med ”varm hand”. Var det möjligen så att de neurobiologiska mekanismerna bakom kroppens temperaturreglering fanns på samma ställe i hjärnan som mekanismerna för social anknytning och ”mänsklig värme”?

För att testa detta lät hon 20 försöks- personer scannas i en magnetkamera. De ombads att a) läsa upp, dels kärleksfulla, dels neutrala brev från nära och kära, b) hålla ett varmt mjukt föremål, omväxlande med ett med neutral temperatur.

Det visade sig att ventrala striatum, även kallad accumbenskärnan och
en del av det limbiska systemet, samt delar av insula, var de enda regionerna som aktiverades både när personen läste ett kärleksfullt meddelande och när de höll i ett varmt objekt.

Williams och Bargh menar att abstrakta psykologiska och sociala föreställningar, hur vi tänker och känner, uppstår ur grundläggande fysiska upplevelser av värme och kyla. Forskarnas hypotes är att delar av hjärnan är speciellt anpassade för att översätta fysiska upplevelser till psykologiska effekter.

Eisenberger har i sin eleganta studie kunnat bekräfta Williams och Barghs fynd, att mänsklig värme, tillit och generositet påverkas av kroppslig värme, tillförd i form av något så enkelt som en varm kopp kaffe eller en varm riskudde i handen.

Det framväxande området förkroppsligad kognition börjar bli allt mer intressant.

Från Holóne nr 1 - 2014

Källa

Inagaki T.K. & Eisenberger N.I., psychological Science 24: 2272, 2013.
Kang Y, Williams Le et al. Social cognitive and affective neuroscience, 6, 507–515, 2011.

Craig ad. nature reviews. neuroscience 10: 59-70, 2009 .

Publicerat av:
Sanna Ryd
Sanna Ryd
6 februari 2018

Kontakt: 0704 - 33 88 74
sanna.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Därför fungerar mindfulness

Resiliens

Framgångsrikt åldrande