Kollektiv intelligens eller grupptryck

Det kan verkligen vara besvärligt med många olika uppfattningar i en grupp. Men vid närmare eftertanke är det ju precis det vi söker med gruppbildningen – att få till en mångfald av perspektiv och idéer – en kollektiv intelligens. Men mångfald behöver värnas.

Kollektiv intelligens

Beteendevetenskap

Intelligens


Forskning visar att människors uppfattningar sällan baseras på rena fakta.

Människan är en social varelse. Allt sedan vi reste oss upp på två ben har vi organiserat oss i grupper för att tillsammans utveckla idéer, fatta beslut och bestämma om vägen framåt. Två amerikanska professorer, Cass Sunstein och Reid Hastie, har undersökt vad som händer vid besluts- fattande i grupp. I boken ”Wiser – Getting beyond groupthink to make groups smarter” väver de samman beteendevetenskaplig forskning och beteendeekonomi med egna erfarenheter.

När det finns en spridning av perspektiv, uppfattningar och idéer skapas en kollektiv intelligens som bidrar till de bästa och mest genomtänkta besluten. Mångfald är nödvändigt för framgångsrikt beslutsfattande i en grupp. Men det är inte alltid mångfalden kommer till uttryck – trots

att den finns där. Vad händer när någon i gruppen tystnar och inte delger sina uppfattningar? Sunstein och Hastie beskriver två anledningar.

Dominanta informationssignaler

Ett skäl till att någon eller några tystnar i en grupp och mångfalden går förlorad är när en eller flera individer tidigt är fasta i sin övertygelse, när de anser sig ha relevant kunskap och veta vad som gäller. Dessa individer är tydliga med vad de står och de sänder ut, vad Sunstein och Hastie kallar för, starka informationssignaler. Detta resulterar i att andra i gruppen kan bli osäkra på sin egen faktakunskap i ämnet. De tystnar. De kanske till och med väljer att förkasta sin uppfattning innan de ens presenterat den för gruppen. Psykologen Solomon Aschs kända experiment är ett lysande exempel på detta.

Asch placerade en försöksperson i en grupp med 6 andra ”låtsas-deltagare”. Alla i gruppen fick i uppgift att avgöra vilken av tre olika långa linjer som var längst. Försökspersonen skulle svara sist. Men låtsas-deltagarna var i smyg uppmanade att med övertygelse hävda att en av de kortare linjerna faktiskt var den längsta.

Vad hände nu? Jo, påfallande ofta angav försökspersonerna samma linje som de övriga i gruppen. Detta trots att det var ganska enkelt att se att just den linjen var en kortare. Informationssignalerna från gruppmedlemmarna var så starka och dessutom likadana, att som ensam i sin uppfattning ifrågasatte man den och till och med sina egna sinnesintryck.

Social bestraffning

Den andra anledningen till att medlemmar tystnar har att göra med de potentiellt ”livsfarliga” konsekvenserna av att gå emot strömmen. Detta har att göra med människans sociala prägling. Hjärnan arbetar efter principen att vi är en del av en flock. I grupp är jag säker. Ensam är jag i fara och ”fight and flight”-systemet går igång. Vår ”överlevnadshjärna” säger att det är förenat med ”livsfara” att inte vara omtyckt för risken att bli utstött ur gruppen är överhängande.

Rädsla för social bestraffning som att bli förlöjligad, hånad eller ignorerad gör därför att man hellre är tyst.

Så här illa kan det gå

Att den kollektiva kunskapen och intelligensen går förlorad för att gruppmedlemmar tystnar kan få olika effekter, som alla bidrar till att utgångsläget för att fatta bra

beslut försämras. Forskarna lyfter fram fyra olika gruppdynamiska förlopp som uppstår som en konsekvens av att det finns dominanta signaler eller social rädsla i gruppen:

• Fokus på det alla redan vet

Gruppen har en tendens att fokusera på den information samtliga medlemmar redan känner till. Specialfakta hos enstaka medlemmar bortses ifrån eller kommer aldrig fram, trots att de kan vara viktiga.

• Kaskadeffekter

Den som talar först får ofta gruppen med sig – oavsett om det leder till det bästa resultatet eller ej. Det kallas för en kaskadeffekt.

• Gruppdynamiken kan förvärra en enskild individs bias

Forskning visar att människors uppfattningar sällan baseras på rena fakta. Fördomar, kategoriseringar och andra typer av bias spelar stor roll för vilken åsikt vi bildar oss. Den nobelprisbelönade psykologen Daniel Kahneman förklarar detta med att människor har två system för tänkande och beslutsfattande (se nr 1/2013), System 1: snabbt, automatiskt, emotionellt och intuitivt; System 2: långsamt och överläggande. 

Människor använder sig ofta av System 1, eftersom det sparar tid och energi, men det kan också leda till felaktiga bedömningar då det är känsligt för bias. Om det finns dominanta informationssignaler och rädsla för social bestraffning i gruppen kan det bidra till att individuella felaktiga bedömningar består och till och med sprids i gruppen.

• Polarisering

Polarisering sker när gruppen anammar en betydligt mer extrem version av en uppfattning/position än vad dess medlemmar tänkt från början. Det behöver inte leda till att gruppen fattar ett negativt eller felaktigt beslut – men risken finns där.

Inget universellt recept

Gruppens dynamik är avgörande för att den kognitiva mångfalden ska komma till uttryck. Först då kan gruppen dra nytta av sin kollektiva intelligens. Men alla grupper är olika. Varje ledare måste ta ställning till sin unika grupp. Författarna presenterar ett antal strategier för hur man kan skapa en fruktsam dynamik (se textruta). Men det finns inte ett rätt sätt.

Källa

Sunstein CR, Hastie R. Wiser: Getting beyond groupthink to make groups smarter, Harvard Business Press, 2014.

Strategier
Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
17 mars 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Hjärnans kapacitet allt mer hisnande

Det kostar på att scrolla

Värderingar och grupptryck