Neurovetenskap

CQ, Kulturell intelligens


 

IQ och EQ - nu kommer CQ

Neurovetenskaplig forskning om kulturella skillnader bekräftar hur våra hjärnor formas av den kultur vi lever i. De som är bra på att hantera situationer som präglas av kulturella olikheter har hög kulturell intelligens, sk CQ.

DEFINITION CQ
Förmågan att hos en individ, grupp eller organisation fungera effektivt i situationer som präglas av kulturella olikheter. CQ bedöms enligt följande kriterier:
1. Kunskap om kulturskillnader
2. Motivation och tillförsikt att hantera
kulturskillnaderna
3. Anpassningsförmåga

Earley & Ang. Cultural intelligence.
Stanford University Press 2006

På många arbetsplatser uppstår dagligen
interaktioner mellan människor med olika
kulturell bakgrund. Ledarskap handlar
om förmågan att lösa komplexa sociala
utmaningar. Är gruppen mångkulturell
ökar komplexiteten. ”90% av ledande
verkställande direktörer i 68 länder hävdar
att interkulturellt ledarskap tillhör de
största utmaningarna inom management
idag”, säger David Livermore författare
till boken ”Leading with cultural intelligence”
(2010).
Ett tydligt exempel på kulturell skillnad
är hur vi hanterar ögonkontakt. I många
kulturer är det respektfullt att slå ner
blicken, medan västerlänningen tolkar
detta som opålitlighet. Utan kunskap ökar
konflikterna. Här redovisar vi några nya
studier om kulturella olikheter i hjärnan.

Analytisk – detaljsökande vs
holistisk - sammanhangssökande
En grupp östasiater och amerikaner
fick titta på en sekvens av stillbilder där
innehållet förändrades efter hand. Ibland
förändrades objektet i centrum för bilden,
ibland bakgrunden. Medan östasiater
återgav fler förändringar i de omkringliggande
detaljerna mindes amerikaner fler
förändringar av objektet i centrum. Men
varför? När man lät registrera ögonrörelserna
medan de betraktade bilderna
blev det uppenbart att amerikaner fixerar
objektet i centrum på bilden snabbare och
oftare, medan östasiater har fler snabba
svepande ögonrörelser över bakgrunden.
Skillnaderna tycks kulturberoende: amerikanen
är mer analytiskt lagd och lever i
en individualistisk kultur, medan man i öst
lever i en ömsesidigt beroende kollektivistisk
sk allocentrisk kultur, där bakgrund
och sammanhang är viktigare.
Dominans kontra underordnande
avslöjas med hjärnscanning
I en annan studie lät man en grupp amerikaner
och japaner titta på över hundra

stilistiska bilder på människor i olika
kroppsställningar, alltmedan de låg i en
magnetkamera. En tredjedel av bilderna
signalerade dominans, en tredjedel underordnande
och en tredjedel var hierarkiskt
neutrala. Hos amerikaner aktiverades
belöningssystemet när de såg bilder på
dominans, medan japaners belöning gick
igång på bilder av underordnande. För
första gången visas här att kultur kan
forma ett funktionellt beteende med
hjälp av belöningssystemet.

”Boss-effekten” kulturberoende
En annan viktig skillnad mellan östasiater
och västerlänningar är den sk bosseffekten.
Västerlänningar känner igen sitt
eget ansikte snabbare än andras när de
presenteras som fotografier i snabb följd.
Psykologer menar att det hänger samman
med en god och stark självbild. Kineser,
däremot, reagerar snabbare på sin chefs
ansikte än på sitt eget, vilket fått namnet
”the boss effect”. Skillnaden kan förklaras
med att kinesens självbild hotas av chefen,
dvs en person av högre rang, vilker kräver
ökad vakenhet.

Källor
Freeman JB Neuroimage 47: 353-359, 2009
Faye Chua H et al PNAS 102:35; 12629-12633, 2005
Nisbett RE & Miyamoto Y Trends in Cogn
Sciences 9:10; 467-473, 2005
Liew SL et al PLoS One. Feb 16;6(2) 2011
Rockstuhl et al Neuroleadership Journal, Issue 3, 2010

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
27 september 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Stress och mindset

Leken är fri!

Distansarbete effektivt – i måttlig mängd