Impulsivitet är att ge efter för tillfälliga infall, önskningar och känslor. De flesta kan nog känna igen sig i att impulsiva oövertänkta beslut ofta fattas på tom mage. Nu börjar en forskargrupp vid institutet för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg närma sig den neurologiska förklaringen. Det tycks vara det aptitstimulerande hormonet ghrelin som ligger bakom.
– Våra resultat visar tydligt att vi blir mer impulsiva när vi är hungriga säger Karolina Skibicka, docent på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och en av forskarna som genomförde studien.
Ghrelin
Ghrelin är ett hormon som produceras i magsäcken och som stimulerar aptiten. Innan en måltid ökar ghrelin-nivån i magsäcken vilket gör oss hungriga. Efter måltiden minskar nivån igen. Ghrelinhormonets effekter står i motsats till hur hormonet leptin fungerar. Det produceras i kroppens fettceller och hämmar aptiten. Ghrelin och leptin är de hormon som tros spela störst roll för kroppens energibalans.
Impulsivitetens två aspekter
Impulsivitet är ett brett begrepp som innefattar olika aspekter. I sin enklaste form kan det delas in i två delar:
• impulsiva handlingar: en oförmåga att låta bli att göra något trots att man vet att man inte ska,
• impulsiva beslut: en oförmåga att fatta beslut som innebär att vi skjuter upp belöningar. Om jag alltid väljer det som ger mig omedelbar belöning är jag mer impulsiv i mitt beslutsfattande.
– Vid första anblicken kan dessa två aspekter tyckas lika men de behöver inte nödvändigtvis vara relaterade till varandra, säger Karolina Skibicka till Holóne. De är två typer av beteenden och regleras av delvis olika nätverk i hjärnan. Det är alltså fullt möjligt att ofta utföra impulsiva handlingar men sällan ta impulsiva beslut.
