Bokrecension

”Det åldrande minnet – Nycklar till att bevara hjärnans resurser” (Natur & Kultur)


FAKTA MINNE
Hjärnan innehåller flera olika typer av minnes-system. Ett av bokens kapitel beskriver dessa. Den övergripande indelningen är:

Korttidsminne: kallas även Arbetsminne, information som används i stunden men som ej behöver sparas.
Långtidsminne: behåller information över livsspannet och kan delas in i

– Episodiskt minne: händelseminne
– Semantiskt minne: faktaminne
– Procedurminne: för komplexa intellekt-uella och motoriska procedurer
– Perceptuellt minne: för att snabbt kunna identifiera föremål. Kallas också ”primingminne” och förmedlar den omedvetna igenkänningssignal

Håll minnet ungt – utmana hjärnan från början till slut

Har jag mitt minne i mina händer? Finns det nycklar till evig ungdom? Den frågan ställde sig forskarna som ligger bakom det stora Betula-projektet vid Umeå Universitet. Det har visat sig att ett gott åldrande förbereds långt innan pensionsåldern. Men det är aldrig för sent.

Vi lever längre. Medellivslängden har ökat nästan oavbrutet sedan 1860. Enligt SCB:s befolkningsprognos förväntas andelen äldre i Sverige öka med 30 % till 2050. Det innebär att en fjärdedel av svenskarna kommer vara 65 år eller äldre då. Detta i kombination med att vi föder färre barn medför att ålderspyramiden ser helt annorlunda ut jämfört med för 100 år sedan. Att hitta nycklar till ett robust åldrande är synnerligen påkallat för den enskilda människans livskvalitet – men även för samhället i stort.

Vi är våra minnen
Vad önskar sig människor på ålderns höst? De allra flesta säger att de vill få vara mentalt friska. Att komma ihåg vad vi har varit med om är viktigt. Erfarenheter och minnen skapar vår historia, identitet och personlighet. Vi är våra minnen! Den nya boken ”Det åldrande minnet” sammanfattar forskningen på området på ett pedagogiskt och lättsamt sätt och benar ut vilka faktorer som är mer avgörande än andra för minnets utveckling över livsspannet. Författare är Lars-Göran Nilsson, professor emeritus i psykologi, DN-journalisten Peter Letmark samt Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap vid Umeå universitet och medlem i Holónes vetenskapliga råd.

Betula-projektet
”Det åldrande minnet” bygger på det 30-åriga forskningsprojektet ”Betula” som startades i Umeå på 80-talet med anledning av Sveriges åldrande befolkning. Forskarna har följt omkring 5000 personer i Sverige för att ta reda på hur minnesfunktioner förändras under vuxenlivet, vilka riskfaktorer som finns för att utveckla demens och vilka tidiga varningstecken som finns. Projektet är unikt och har fått stor internationell uppmärksamhet. Fynden berör oss alla och visar att vägen mot det friska åldrandet börjar redan i barndomen.

Det episodiska minnet – våra erfarenheter
I Betula-projektet har forskarna främst fokuserat på det sk episodiska minnet. Här lagras varje individs egna erfarenheter och upplevelser. Det handlar exempelvis om att komma ihåg vad man gjorde igår, vad som hände förra sommaren eller när man senast träffade sin vän. Det är den minnesfunktion som oftast förknippas med försämring, både vid åldrande och vid demenssjukdomar. Det semantiska minnet, faktaminnet, bibehålls relativt intakt under åldrandet.

Tidigare har man trott att det episodiska minnet börjar försämras redan i 20-årsåldern. Men dessa omfattande långtidsuppföljningar visar att försämringen rent generellt börjar först i 60-årsåldern.

– I boken vill vi lyfta fram att åldrande inte är synonymt med minnesförsämring, säger Lars Nyberg. Många människor har välbevarade minnesfunktioner högt upp i åldrarna. Vi har funnit människor i 70-80-årsåldern och äldre som har minnesfunktioner motsvarande 30-åringar. Vi var nyfikna på vad det är som ligger bakom detta.

Arv och Livsstil

Samtliga deltagare har fått besvara frågor om motionsvanor, arbetsmiljö, arbetsuppgifter och fritidsintressen. Skolbetyg och mönstringsresultat har inhämtats. Sjukdomshistorik från både deltagare och deras anhöriga har analyserats. Forskarna har gjort en rad biologiska prover och 650 av deltagarna har fått sina hjärnor avbildade med magnetkamera.

Resultaten visar att både arv och miljö – gener och livsstil – spelar roll för hur vårt minne åldras. Orsakssambanden bakom minnesförändringar har under projektets gång visat sig vara synnerligen komplexa och bero på en rad faktorer. Vissa grundläggs tidigt, kanske till och med innan födseln.

– Arvet är bara en del. Men det finns mycket som var och en kan göra själv, säger Lars Nyberg till Holóne. Betula-projektet visar att flera livsstilsfaktorer påverkar minnet på sikt.

Livsstilsnycklar

Fysisk aktivitet
Att hålla sig i god kondition genom livet tycks vara en av de viktigaste livsstilsfaktorerna. Fysisk aktivitet stimulerar bildning av nya blodkärl, det är bra för hjärnan och motverkar riskfaktorer för demens som högt blodtryck, högt blodsocker och övervikt. Man måste inte vara elitidrottare, det kan räcka med en rask promenad om dagen. Själv tillvaratar Lars vardagsmotionen och cyklar de 5 km till jobbet tur och retur i ur och skur.

Matvanor
Generellt sett samverkar motion och kost. De tycks påverka hjärna och kognition på likartat sätt. Och en kombination av de tu är allra bäst. Lars är noga med att äta fisk varje vecka men tar inga kosttillskott. I fisken finns nämligen Omega 3-fettsyror som bygger upp cellväggarna och därmed främjar kommunikationen mellan celler. Omega 3 påverkar synapserna, kopplingarna mellan celler, vilket är viktigt för minne och kognition.

Kost som är rik på flavonoider som finns i mörk choklad, citrusfrukter och rött vin har också dokumenterat goda effekter på blodtrycket.

Utmaningar
Stimulans och utmaningar verkar ha en positiv effekt på minnesfunktionerna. När vi går på rutin och bara gör sådant vi redan kan går vi miste om en viktig skyddsfaktor.

– Det ska till utmaningar. Vi måste hela tiden höja nivån. Det gäller för oss alla att hitta det som är utmanande för just mig, säger Lars.

Umgänge
Även sociala aktiviteter och umgänge med vänner påverkar den åldrande hjärnan och minnesfunktionerna positivt. Man ser även i Betula-projektet att exempelvis ett aktivt föreningsliv bidrar till ett gynnsamt åldrande.

Utbildning
Betula-projektet avslöjade också att människor som har ett välbevarat minne högt upp i åren har fler skolår. Utbildning tycks vara en viktig faktor för ett robust åldrande.

– Våra resultat visar ett starkt samband mellan utbildning och en välfungerande icke dement hjärna på äldre dagar, förklarar Lars Nyberg. Vi tycks bygga upp en reserv.

Google – hjärnans externminne
Vi ska äta – ni ska laga! Hallands åar: Viskan, Ätran, Nissan, Lagan!

Men vad händer idag med den moderna människans minne när vi väljer att googla istället för minnesramsande och att memorerar fakta? Även detta diskuterar författarna i boken.

Och javisst – att minnas är att lagra fakta i hjärnan – att lagra fakta i hjärnan ökar chansen till associativt tänkande som utvecklar kreativiteten. Att plocka fram minnen är också det i sig positivt utmanande för hjärnan.

– Men det krävs nya långtidsstudier för att kartlägga eventuella för- och nackdelar med detta. Vi kanske frisätter mental energi när vi inte behöver minnas allt, menar Lars.

Effekten av att träna hjärnan med olika minnestekniker har också studerats. Bidrar kognitiv träning till ett gynnsamt åldrande? Forskningen antyder att teknikerna gynnar hjärnan men när väl sjukdomen sätter in spelar dessa tekniker mindre roll.

Vikten av att låta hjärnan vila ofta
Vilka effekter får då dagens samhälle, med den starkt växande strömmen av information som kommer från nya medier och elektroniska plattformar, på den åldrande hjärnan. Det är inte bara det ökade stillasittandet bakom skärmar som hotar vår hälsa utan även det faktum att hjärnan utsätts för ett högt informationstryck.

I ett kapitel i boken diskuteras värdet av meditation och yoga och man tror att detta kan få en allt större roll i framtiden. Hjärnan får med dessa gamla tekniker en nödvändig vila. I boken lyfter forskarna fram Martin Johansson, svensk pokervärldsmästare, som ett exempel. Han använder sig av meditation, yoga och andningsövningar för att få hjärnan väl syresatt och för att träna fokus. Även företag i Silicon Valley har lyft in dessa gamla tekniker i det moderna arbetslivet. Richard Davidson, världsledande forskare på området betonar vikten av att hjärnan får vila en stund varje timme under en hårt pressad arbetsdag.

Det finns även forskning som visar att naturupplevelser har positiv effekt på den mentala hälsan och på flera psykologiska funktioner. Av det skälet har man även registrerat mängden naturvistelse inom Betula-projektet.

– Framtiden får utvisa om detta är aktiviteter som är gynnsamma även för det friska åldrandet, förklarar Lars.

Fler dementa – färre insjuknar
Idag har över 46 miljoner människor i världen en demensdiagnos och 2050 beräknas den till 130 miljoner, av den enkla anledningen att fler blir äldre. Det är dock omtvistat om det är fler eller färre i befolkningen som utvecklar demens. Färska forskningsfynd pekar på att det är färre som utvecklar demens över en 30-årsperiod idag än för 50 år sedan. Det kan bero på förändringar mot en mer gynnsam livsstil med mindre rökning, mer motion och bättre kost. Det finns också fynd som antyder att formell skolutbildning är den starkast avgörande faktorn som motverkar demens. Det är svårt att skilja på Alzheimers sjukdom och ”normalt åldrande”. I Betula-gruppen utvecklade 600 personer demens, huvudsakligen Alzheimer.

Aldrig för sent – läs boken och skrid till verket
Hur du lever ditt liv påverkar ditt minne – förvisso. Men det är aldrig för sent att börja ta hand om sin hjärna och sitt minne, de fortsätter att vara föränderliga livet ut och går därmed med viljans kraft att påverka i rätt riktning.

– Det handlar framför allt om att träffa människor, matvanor och motion, betonar han.

Boken är förvisso ett slags bokslut av Betula-projektet men det finns mer spännande resultat som inte fått plats. Den som är nyfiken och vill djupdyka ska definitivt läsa denna förträffliga bok och allt extramaterial hittar man på www.org. umu.se/betula. Hur fortsättningen ser ut vet Lars Nyberg ännu inte. Man kan göra så mycket med denna enorma unika informationsmängd.

Källa
Personlig kontakt med Lars Nyberg, sept 2016

9789127143111_1_

Boken ”Det åldrande minnet – Nycklar till att bevara hjärnans resurser” (Natur & Kultur) förklarar på ett fängslande och pedagogiskt sätt resultaten från det unika forskningsprojektet Betula, där forskare följt cirka 5000 personer i 30 år. Betula betyder björk och bygger på att studien är gjord på invånare i björkarnas stad, Umeå.

Läs mer
Holóne har tidigare skrivit om minne i bl.a. nr 1/14, nr 3/13, se holone.se.

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
6 oktober 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Social Jetlag

Flow, cirkadiansk rytm och återhämtning

Davidsons lyckoforskning kopplar spelindustrin