Kognition

Flow


Tidigare i Holone - nr 1/11, nr 4/12 och nr 2/13

 

Flow, cirkadiansk rytm och återhämtning

Att komma in i flow kräver energi. En ny tysk studie visar att flowupplevelsen är förbunden med både dygnsrytm och återhämtning. Detta är en av de första studierna som kopplar ihop flow med det som vi idag även på svenska kallar ”worklife balance”.

cirka dies

Flow är ett tillstånd av djup tillfredsställelse
och att bli uppslukad i en uppgift.
Många beskriver det som ansträngningslöst
och energisnålt. Men det tycks kräva
energi och tillgång till resurser inledningsvis
– för att överhuvudtaget komma dit.
Forskarna har nu börjat undersöka hur
det egna personliga välbefinnandet och
vakenhetsgraden påverkar upplevelsen av
att ”vara i zonen”. Utöver de 8 punkterna
formulerade av professor Mihaly
Csikszentmihalyi för 40 år sedan (se ruta)
verkar det som att även dygnsrytm och
återhämtning behövas läggas till listan.
Bakgrunden finns i tidigare forskning
som visar att den kognitiva förmågan följer
dygnsrytmen likt en U-formad kurva:
bäst på morgonen – sämre runt lunchtid
– för att sedan förbättras igen. Denna
U-form syns även i kroppstemperatur,
hormonnivåer och andra fysiologiska processer
och är en effekt av den cirkadianska
klockan, den biologiska dygnsrytmen
(Se Faktaruta).

Dataingenjörers flow
En grupp tyska och schweiziska forskare
antog att antalet flow-tillfällen under en
persons dag också följer dygnsrytmens
U-formade kurva. För att ta reda på
detta lät de 120 webbdesigners och
programmerare att under 5 arbetsdagar
bedöma och registrera sin upplevda känsla av flow vid 3 tillfällen/dag. Med
en 7-gradig skala skulle de utvärdera hur
mycket följande påståenden stämde in på
dem i stunden:
”Just nu känner jag mig precis lagom
utmanad”
”Just nu är jag totalt absorberad av
det jag håller på med.”
På morgonen innan jobbet fick de
fylla i hur utvilade de kände sig på en
skala från 1-5.

Hypotesen stämde
Det visade sig att de som upplevde sig vara
mycket utvilade i början av dagen också
var de som upplevde flest flow-tillfällen.
Dessa inträffade mest på morgonen och
på eftermiddagen, de följde alltså U-kurvan
och dygnsrytmen! De som inte upplevde sig vara helt utvilade på morgonen kunde förvisso ibland komma in i flow på morgonen men den andra peaken mot slutet av dagen uteblev.
Deras slutsats kompletterar Csikszentmihalyis tidigare tumregler (se Faktaruta) med ytterligare en punkt som fokuserar helt på personliga resurser. Vi måste vara utvilade och fokusera på
annat än jobb emellanåt för att maximera
möjligheten till flow. Forskarna adderar
alltså ett dynamiskt perspektiv genom att
undersöka fördelarna med återhämtning.
Genom att koppla samman klassisk flowforskning med den om worklife
balance, återhämtning och biologiska
processer som dygnsrytm kan de bättre
förklara variationer i upplevelsen av flow.

Det handlar alltså inte bara om utformningen
på uppgiften man tar sig an utan
även om personliga tillgångar/resurser.
Genom att medvetet ta raster kan man
också förebygga den gradvisa minskningen
av flow-upplevelsen. Heja Heja!
Inom idrotten talar man oftast om känslan
av att ”befinna sig i zonen”. Idrottarens
upplevelse av zonen kännetecknas av en
förhöjd ansträngningslös känsla av fokus.
En alldeles ny studie, som också den bygger
på intervjuer, bekräftar den klassiska
flow-forskningen och visar att känslan av
att vara i zonen är starkast och ger störst
motivation när utmaningen matchar
förmågan lagom, den sk ”balanshypotesen”,
samtidigt som den hela tiden måste
ackompanjeras med en positiv dopaminförhöjande utvärdering av ens egen prestation. Heja Heja!

Källor
Kennedy P et al. Conscious Cogn. 2014 Aug
14;30C:48-61
Debus ME et al. J Appl Psych 99:4:713-722; 2014

flowruta
Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
1 februari 2014

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Omega 3

Dieters effekt på hjärnans formbarhet och Raw Kakao

Vagus har många strängar på sin lyra